en fråga som kan få mig riktigt på snedden är frågan om missbruk... handlar inte bara om droger, alla människor går omkring o bär på onödiga beroenden, utan att kanske inte ens veta om dem.

I alla fall, i fredags mötte jag en kille som berättade halva sin livshistoria för mig... han berättade att han i stunden som han pratade med mig var hög på kokain, vilket för det första gjorde mig jävligt förbannad, och jag är inte den som håller käften när det gäller såna här grejer, jag säger rätt ut vad jag tänker och tycker, vilket kanske i alla stunder inte är så populära. När han senare berättade att han även hade en liten dotter tyckte inte jag att han förtjänade mer än en smäll på käften, vilket han även fick. Kanske inte var så populärt, chockade nog killen lite, men jag kände att han behövde det, tror inte att det hjälpte så himla mkt, men jag sa och uttryckte i alla fall vad jag tyckte, mer kunde jag inte göra.

Han gick efter ett tag, han sa att han tyckte att jag var för grov i käften, jag tror mest att det handlade om att jag var för ärlig för hans smak, inte det han ville höra... bryr mig inte, för han förtjänade det, det minsta jag önskar är att han fick sig en tankeställare.

menmen, den enda personens liv som jag kan ändra är mitt, och detta börjar nu! jag har lekt med ödet alldeles för länge, riskerar för mycket med den livsstil jag har just nu, det är inte värt det! blir rädd för mig själv ibland, men nu har jag äntligen kommit till en ordentlig insikt! STÄLL NER GLASET!