i mitt liv har min familj alltid varit det viktigaste, min mamma har alltid varit min bästa vän, och kommer alltid att vara, men när jag verkligen känner att jag håller på att bli nere, är det oftast problem i familjen som har gjort att jag mår dåligt.. lite värre är det väl att vi har en historia av problem i familjen, alltså uppstår det relativt ofta problem inom familjen, iofs är mina föräldrar separerade, men ändå känner jag mig splittrad... är jag en mammagris eller en pappagris? familjen är min grund, och jag vet att de alltid backar upp mig, men det är ändå familjen som gör att jag hamnar i trubbel, ingen skulle någonsin få såra någon i min familj och ingen har någonsin någon som helst rätt att dömma min familj!

det är kanske bara för att jag har gått igenom mycket med min familj som gör att jag är känslig när det kommer till min familj, jag skulle försvara dem in i döden!