läste ett bra inlägg i kärleksbloggen av Malin Forsberg på expressen idag.. en mening fastnade jag speciellt för: Den ena jagar filmisk passion, den andra en fadersfigur, en tredje vill ha ett kuttersmycke, en fjärde barn- och villapaketet.

Detta är sant, antingen söker man det där som bara finns i filmer, som i Pretty Woman, men hur ofta sker detta? saker ser då underbara ut i filmer, allt är så simpelt, det är just det som är skillnaden mellan film och verklighet, det är aldrig så simpelt! folk kommer inte tillbaka med en ros mellan läpparna o springer upp för brandstegen! Det börjar inte spelas en romantisk ballad bara för att man får en underbar kyss, DET ÄR ALDRIG SOM PÅ FILM! komplikationer kan inte undvikas! manfår inte alltid det som man vill ha, man kanske vill ha en man som kan erbjuda en en villa och en hel drös med barn, men vad händer om man inte kan få barn, om mannen inte vill ha barn? man får väga alternativen mot varandra, älskar man varandra nog för att strunta i faktumet att man inte kan få barn, eller måste man gå vidare och hitta en man som man kan skaffa sig barn med. I ett förhållande måste man lära sig kompromissa och inse att en nackdel kanske ersätts med någon fördel, om du säker efter den perfekte mannen kan du fortsätta leta, LÄNGE!

Det är som när man har bestämt sig för att man ska köpa en viss jacka, man har bilden i huvudet om hur den ska se ut, när man kommer in i affärerna hittar man den verkligen inte eftersom att man inte kan tänka sig något annat än just DEN jackan... grejen är att man till slut måste dumpa den tanken för att tycka ett en annan jacka är ens snygg.. samma sak gäller när man letar efter en partner, man kan inte gå omkring o ha en perfekt bild av hur den ska vara... man måste dumpa tanken och inse att det alltid finns fördelar och nackdelar, som man måste acceptera och lära sig tycka om!

sluta leta efter filmscenen, du kommer få leta för länge!