jag är så trött på människor som tror att hela världen cirkulerar kring dem, som tror att det inte finns något viktigare än de själva. De är så jävla självupptagna att ma inte ens kan berätta något som man själv tycker är välidgt viktigt i ens liv, endera lyssnare de inte överhuvudtaget, eller så avbryter de mitt i o byter ämne, eller så har de en historia från sitt egna liv som är SÅÅÅ mycket viktigare att berätta.

Jag är så jävla trött på dem, jag kommer snart få ett jävla utbrott. Finns liksom folk som man frågar hur det är med, och de berättar något helt jävla ointressant typ : "jo, det är bra, köpte ny dator häromdagen", inte ens frågar de samma fråga tillbaka, det handlar för fan om att vara trevlig, spelar ingen roll om du bryr dig om hur jag mår, det handlar för helvete om vett och etikett! JAG SKA FANIMIG BÖRJAR VARA LIKA JÄLVA OTREVLIG MOT DESSA MÄNNISKOR! det är på tiden att de får smaka på sin egna medicin, för det är så jävla nedtryckande att prata med en sån människa, man känner sig helt meningslös efter man har pratat med en sån...

och förresten! rösta på Caroline af Ugglas! det bästa Sverige har haft chans att bidra med på flera år!!!

... o jag sitter hemma... det är fan inte bra för mig, så fort det är helg och jag inte har ngt att göra får jag panik, jag blir helt plötsligt enormt rastlös och börjar grubbla på massa skitsaker som får mig att må riktigt dåligt. Tycker jag synd om mig själv? det vill jag verkligen inte göra, för jag vet att jag hade kunnat hitta på saker, men jag ville inte sticka hemifrån just nu, inte fan kan jag sitta här och känna självömkan?

jag vill bara sluta med mitt jävla destruktiva grubbleri, jag driver mig själv till vansinne! jag börjar tänka på ngt milt som har hänt, mår lite dåligt, tänker värre och värre grejer tills jag känner paniken komma krypandes.. jag måste sluta grubbla, det drar ner mig i skiten, okej, klart man kan sitta o fundera, men det får inte gå över till destruktivt grubbleri, allra minst får det gå över till att jag sitter och mår jävligt dåligt över saker som har skett, som jag idag inte kan göra något åt!

Se framtiden är det jag behöver göra, inte grubbla över framtiden, utan ha HOPP om framtiden, lägga dåtiden bakom mig!

Bryan Adams - Have you ever really loved a woman?

To really love a woman
To understand her - you gotta know it deep inside
Hear every thought - see every dream
N' give her wings - when she wants to fly
Then when you find yourself lyin' helpless in her arms
You know you really love a woman

When you love a woman you tell her
that she's really wanted
When you love a woman you tell her that she's the one
she needs somebody to tell her
that it's gonna last forever
So tell me have you ever really
- really really ever loved a woman?

To really love a woman
Let her hold you -
til ya know how she needs to be touched
You've gotta breathe her - really taste her
Til you can feel her in your blood
N' when you can see your unborn children in her eyes
You know you really love a woman

When you love a woman
you tell her that she's really wanted
When you love a woman you tell her that she's the one
she needs somebody to tell her
that you'll always be together
So tell me have you ever really -
really really ever loved a woman?

You got to give her some faith - hold her tight
A little tenderness - gotta treat her right
She will be there for you, takin' good care of you
Ya really gotta love your woman...

Then when you find yourself lyin' helpless in her arms
You know you really love a woman
When you love a woman you tell her
that she's really wanted
When you love a woman you tell her that she's the one
she needs somebody to tell her
that it's gonna last forever
So tell me have you ever really
- really really ever loved a woman?

Just tell me have you ever really,
really, really, ever loved a woman? You got to tell me
Just tell me have you ever really,
really, really, ever loved a woman?