Jag har alltid varit stolt över att jag kan stå på mina egna ben, jag klarar mig själv, jag är inte beroende av någon annan. Jag ser mig själv som en självständig kvinna, och är jävligt glad för att min mamma uppfostrat mig till det. Det jag dock har upptäckt på senare år är att alla inte uppskattar självständiga kvinnor, de är ett hot.

Alla män säger att de vill ha självständiga kvinnor, men jag tror att det är så att de inte vill ha FÖR självständiga kvinnor, mannen vill ju vara den som är "mannen" i hemmet, de vill ta hand om kvinnan. Men bara för att man låter mannen "ta hand" om en, betyder inte att man slänger bort sin självständighet, man kan faktiskt bara vara när man är med någon man älskar. Låt honom göra det han vill, om du nu är så självständig så har du väl ändå såpass bra självförtroende att du vet att din självständighet inte försvinner bara för att du låter din man pyssla om dig lite.

Men att män ofta skräms av självständiga kvinnor är löjligt enligt min mening, jag skulle aldrig vilja att min framtida pojkvän var helt beroende av mig, han ska vara självständig, men samtidigt när man är i ett förhållande får man lära sig kompromissa, och ibland prioritera sin partner framför sig själv, självklart får det inte gå så långt att man helt prioriterar bort sig själv. Man måste hitta balansen, som i de flesta situationer