häromdagen kom jag o tänka på hur snabbt folk egentligen kan ändras, okej, det är klart att det är bra att man kan ändras, men det beror ju på omständigheterna. Förändras du för att du bättre ska anpassa dig in på en annan person är det fel, för att denna människan är ju med dig för att du är den du är, inte för den du försöker vara. Man orkar inte heller hålla uppe denna fasad länge, vad händer då när du släpper den fasaden, då är du inte längre den person som man trodde att du var.

Jag är trött på människor som försöker trycka på sin falska lycka på mig, jag vet hur jag ska bli lycklig, och även om en annan person blir lycklig av en sak betyder inte att jag behöver samma sak. Alla människor söker sin egna (tillfälliga?) lycka, men jag vill finna min lycka i mig själv innan jag finner en till exempel materiell lycka, för den kan försvinna lika lätt som den kom, men en innerlig lycka är svår att ta ifrån någon.

Att tro att jag inte är lycklig för att jag inte har det som ni tror att ni blir lyckliga av är bara fel, min självständighet är det jag är mest stolt över, att ni kanske inte klarar av att vara så självständiga ser jag bara som en svaghet! HA!

bye bitches